”Vet du Tuire varför vi firar jul?” frågade min mamma, med sin piggt röda korta frisyr från 80-talet. Hon böjde sig ner och tog mig mjukt om axeln: ”Det här är Jesu födelsefest.”
Jag tittade trött på min mamma. ”Varför måste du blanda in Jesus i allting?”
Oavsett hur hårt tempot är och åt vilket håll man än rusar, handlar julen för mig om att då kopplar man loss från verkligheten en stund. Man får tomta med gott samvete. Kälkåkning i savoländsk terräng (mycket sten och höjdskillnader) påminner om att en liten dödsskräck på julafton ger en trevlig rodnad på kinderna. Jag rekommenderar också pulkasurfing, snöänglar i samband med bastubad och att försöka snöbada någon som är klart starkare. För några år sedan spelade vi i stället beachvolley. Fast vi fegade så pass att vi hade joggingskor på. Oavsett väder får man busa och stoja på julen.
På julafton är jag på gott humör oavsett vad ECB hittar på. Jag ger härmed, helt egenmäktigt, även dig tillåtelse att ta det lugnt. Du får frossa måttlöst, vara precis så kommersiell med julklapparna som det känns, ta flera tupplurar och stirra på ljuslågan utan att någon ifrågasätter din mentala hälsa. Framför allt får du bara vara lycklig över att ännu ett år snart ligger bakom och ett nytt redan skymtar där framme.
Tack för det här spännande året, vi återkommer efter helgerna.